Några tankar om vårt bröllop

Jag har i flera år sagt till sambon, lite skämtsamt, att är jag inte gift när vi har 10 årig förlovningsdag så kan det kvitta. Det har han tagit fasta på och samma dag som tidsfristen gick ut sa vi alltså JA i Kalmar rådhus.

Datumet är från början taget ifrån att vi träffades första gången just 11 november, året var 1999. Vi träffades på nätet och hade mailat och pratat på telefon ett bra tag innan vi gjorde slag i saken och verkligen träffades. Två år senare förlovade vi oss på "vår dag" (och som jag skrivit i ett tidigare inlägg var vår förlovningsdag ingen särskilt romantisk dag).

Patrick och jag är mycket olika, fast ändå lika på något vis. Jag är oerhört romantisk och han är mer planerande och vill ha kontroll. Ingen av oss tycker om att stå i centrum även om vi kan ta plats. För oss har det varit självklart att gifta oss i liten skala, men det har varit diskussioner fram och tillbaka om huruvida närmaste familjen skulle delta eller inte. Eftersom vi ville göra det på detta speciella datum, en fredag och i hemlighet, så insåg vi att det bästa vara att göra det helt själva.

Sagt och gjort, Patrick bokade tid och fixade allt med vigselförrättare och jag hade kommit till sans med tanken att gifta mig i Huskvarna stadshus. Ingen särskilt mysig lokal, men jag tänkte att vi får göra det så bra vi bara kan och framförallt göra något minnesvärt efteråt.

På tisdagen, alltså tre dagar innan bröllopet, så talar Patrick om att vi inte alls ska gifta oss i Huskvarna. Han har bokat vigsel i Kalmar, fixat hotellövernattning och även en fotograf! Att han fixat en fotograf som skulle vara med på själva vigseln och även fotografera oss efteråt var en superöverraskning! Patrick tycker nämligen inte om att vara med på kort. Vi tänkte att det kunde bli ett fint minne för oss och även för familj och vänner som inte fick närvara.

Vi vet inte riktigt hur alla nära och kära tagit det, men vi är otroligt glada över att ha gjort det på vårt sätt. Trots allt är det vår dag. Att så många glädjs med oss är fantastiskt och de fina hälsningar och presenter vi fått är en fin bonus och ett minne för livet!

I ett senare inlägg kommer jag berätta mer om den speciella dagen och förhoppningsvis kunna visa lite bilder på kläder, blommor, ringar och annat som jag vet att många är intresserade av att få se. Jag kan redan nu tala om att jag INTE hade någon vit klänning...

Må gott!
kram Annika